Category: Musik

Brighton

Fick just den hÀr lÄten skickad till mig av en fin mÀnniska.
Det Àr den mysigaste lÄten jag hört pÄ lÀnge. SÄ underbar, rakt igenom. Och det skadar inte att lÄtens namn Àr en stad i England jag velat Äka till i flera Är.
Tydligen Àr det en mattelÀrare frÄn USA som gjort lÄten sjÀlv.

Nu ska jag lyssna pÄ lÄten hela kvÀllen och drömma mig bort till Brighton.

You can't choose what stays and what fades away
midnight in her eyes
Fotos - Google+

Advertisements

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Det började med att jag skulle kolla in nÄgra band som ska spela pÄ Way Out West. Tre timmar senare slutar det med att jag har flera nya favoritband och ingen av dem har nÄgot alls att göra med Way Out West.

Brukar kunna bli sÄdÀr nÀr man sitter sjÀlv vid Spotify och kÀnner sig lite inspirerad. Det hÀr Àr i alla fall de jag fastnade för.

General Fiasco
Funeral Party
Lissi Dancefloor disaster
The Menzingers
Satellite Storries
The Enemy
The Futureheads
SKATERS
French Films

SĂ„g precis att Lissi Dancefloor Disaster spelar pĂ„ nĂ„got event pĂ„ Brewhouse i Göteborg i slutet av mĂ„naden ocksĂ„, perfekt. Tror förövrigt att jag sĂ„g French Films pĂ„ Hultsfred förra Ă„ret ocksĂ„, men Ă€r inte helt sĂ€ker.  Men den nya besatthetslĂ„ten Ă€r helt klart Yeah Yeah Yeahs – “Date with the night”. Vet inte vart jag ska ta vĂ€gen nĂ€r jag hör den, blir typ kĂ„t och vill göra nĂ„got farligt nĂ€r den spelas. Bra eller dĂ„ligt? Jag kan inte ens avgöra.

Way Out West

Det blev ingen riktig festival för mig i sommar eftersom majoriteten av mina vÀnner inte fattat charmen med att vara full, inte duscha och se pÄ konserter i tre dagar. Men i slutet av sommaren sÄ ska jag i alla fall jobba pÄ Way Out West. Till skillnad frÄn förra Äret dÄ jag var funktionÀr sÄ kommer jag att fÄ betalt i Är ocksÄ, och det Àr ju ett litet plus. Sedan hoppas jag kunna smita ivÀg och se Ätminstone nÄgra konserter ocksÄ. TyvÀrr Àr jag antagligen för o-indie med för lite hipsterblod i mina Ädror, men jag kÀnner knappt igen nÄgra artister i Ärets lineup. Men ska försöka lyssna in mig lite och se om det finns nÄgot jag absolut inte kan missa.
De jag vet att jag vill se Àr i alla fall:

Shout Out Louds, Haim (grymt nytt band med bara tjejer frÄn Kalifornien), Local Natives, The Knife, Of monters and men och James Blake.

Fast om jag ska vara Ă€rlig sĂ„ gĂ„r jag pĂ„ kĂ€nsla med de tre sista, TROR i alla fall att jag gillar dem, haha. PĂ„ tal om Way Out West förresten, eftersom jag var med i dekorationsgruppen som funktionĂ€r förra Ă„ret med alla konstnĂ€rstyper och dessutom har gĂ„tt tre Ă„r med inriktningen Industriell Design sĂ„ kan jag inte lĂ„ta bli att ÄLSKA Way Out Wests grafiska profil. Gillar idĂ©n att de förnyar sig varje Ă„r, men att de Ă€ndĂ„ hĂ„ller stenhĂ„rt pĂ„ sin galet snygga logga som tydligt anknyter till deras miljöprofil. Tror designen och presentationen av festivalen Ă€r det som gjort den till en av de mest omtalade och hajpade festivalerna i norra Europa. Kolla bara dessa bilder!

way out west 2013Årets manetinspirerade tema i starka, ljusa fĂ€rger ser hur grymt ut som helst.



2012 körde de pÄ kristaller i grönt, rött och blÄtt. Vet inte ens hur mÄnga dekorationer av olika slag jag gjorde pÄ det hÀr temat, men festivalen blev hur snygg som helst. Grymt kreativa sjÀlar som jobbar dÀr alltsÄ!



2011 var det papegojafjÀdrar som gÀller. Hur stört effektfullt blir inte kontrasten med den svartvita bilden pÄ Robyn?!

Hollywood Dreams – ingenting

TĂ€nker nu skriva ett helt inlĂ€gg om en lĂ„t. Det Ă€r en melodi och nĂ„gra vĂ€l valda ord satta i meningar och sjungna av en sĂ„ngare med lite halvdĂ„lig röst.  Men det Ă€r sĂ„ mycket mer Ă€n sĂ„. Den hĂ€r lĂ„ten betyder sĂ„ fruktansvĂ€rt mycket för mig. Är sĂ€ker pĂ„ att majoriteten av mĂ€nniskorna som hör den inte riktigt kĂ€nner igen sig, men mig trĂ€ffade den precis. Lyssna pĂ„ den pĂ„ Spotify, tror inte ens den finns pĂ„ youtube.

Aldrig innan har nÄgon beskrivit mina kÀnslor sÄ vÀl som de görs i den lÄten. Jag kan inte rÀkna antalet gÄnger den fÄtt mig att grÄta, hur mÄnga gÄnger den fÄtt mig att hulka utan att kunna andas, hur mÄnga gÄnger den har fÄtt mig att fÄ panik, hur mÄnga gÄnger den fÄtt mig att inse att jag Àr ledsen och hur mÄnga gÄnger den fÄtt mig att förstÄ att jag inte Àr ensam att kÀnna som jag kÀnner. Antagligen hundra gÄnger.

Den har exakt fÄngat kÀnslorna som jag kÀnner sÄ ofta men desperat försöker förtrÀnga. Att försöka vara glad och lÀttsam utÄt, att kÀnna sig sÄ fullstÀndigt rastlös att det gör ont i kroppen, att strÀva efter omöjliga mÄl men inte riktigt vÄga kÀmpa och att aldrig, aldrig nÄgonsin kunna slÀppa in folk i sitt liv.

Ӏlskling spring, lĂ„t ingen komma in
De lÀgger stenar pÄ din sjÀl
Du kommer drunkna om du stannar kvar hĂ€r”

Det Àr en sÄdan sÄng som ger mig rysningar varje gÄng jag hör de första sekunderna av inledningen, trots att jag hört den tusen gÄnger. En sÄng som pÄ en sekund kan fÄ mig att uppleva all Ängest och sorg jag nÄgonsin kÀnt.

Vet inte om den har hjÀlpt mig till det bÀttre egentligen. Jag vet bara att den behövdes och att lÄten var viktig. Den Àr fortfarande viktig.

Min vĂ€rld en sen lördagskvĂ€ll

Kan inte avgöra om det Àr sent pÄ natten eller tidigt pÄ morgonen. FÄglarna har börjat kvittra och jag fick en idé. En briljant idé, och den idéen tar mig upp pÄ ett berg. Och dÀr sitter jag ensam och tittar ut över allt. Radhusen i raka linjer, vÀnnerna som sover nÄgonstans i husen nedanför mig och Göteborgs konturer som syns pÄ avstÄnd i soluppgÄngen. Klockan Àr 03.42 och jag tittar ut över min vÀrld. Jag har sÀllan kÀnt mig lyckligare med tillvaron.

utbyberget - min vÀrld svartvittDet har varit en sÄdan dÀr bra kvÀll. En sÄdan dÀr bra kvÀll nÀr jag och Cecilia har spelat musik pÄ högsta volym i bilen innan vi kommit till grillkröket dÀr folk redan Àr lite smÄfulla och lyckliga. En sÄdan dÀr bra kvÀll dÄ man gillar mÀnniskorna runt omkring sig och tycker att allt Àr lite extra roligt. En sÄdan dÀr bra kvÀll som slutar med att de fÄ mÀnniskorna som bestÀmt sig för att missa sista bussen hem har en efterfest dÀr vi sjungskriker och dansar till HÄkan Hellström, Queen och Grease-lÄtar.

Tillvaron kunde faktiskt inte vara bÀttre just nu.

Och om du nÄgon gÄng rÄkar sitta pÄ ett berg i soluppgÄngen sÄ kan jag lova att dessa lÄtar kommer fÄ dig att le och bli varm inombords.

Girls like you – The Naked and Famous / Wessex boy – Frank Turner / Fans – Kings of Leon / The Backseat – The Gaslight Anthem

Fullkomligt Àlskar alla lÄtar ovan, alla har varit sÄdana dÀr lÄtar man bara mÄste lyssna pÄ minst tio gÄnger om dagen för att mÄ bra i en period. Det senaste bandet jag upptÀckt att jag gillar Àr The Naked and Famous. SÄ dÀr lugnt elektroniskt harmoniska lÄtar som verkligen pÄverkar en, trots att texterna inte Àr sÄ djupa.

Biffy Clyro

I gĂ„r hĂ€ngde jag och Kristine pĂ„ Liseberg. NĂ€r Siesta-festivalen stĂ€llde in och Liseberg bokade Biffy Clyro jublade konsertjunkien inom mig. Har vetat att jag Ă€lskar Biffy Clyros musik hur lĂ€nge som helst, men har aldrig riktigt hunnit lyssna pĂ„ dem. SĂ„ jag kĂ€nde att jag hade vĂ€rldens chans, och tog den sĂ„klart. För de var hur grymma som helst. Älskar att de spelar hĂ„rd rock men fortfarande fĂ„r det att lĂ„ta melodiskt. Och sjĂ€lvklart ackompanjerat med grymma texter. De lyckades uppbringa sjukt mycket energi för den halvintresserade publiken som mest stannade till för att de tröttnat pĂ„ berg och dal-banor, och jag blev stört imponerad av hur varje lĂ„t stod ut. De spelade verkligen inte en enda trĂ„kig eller dĂ„lig lĂ„t?!

Lyssna pÄ dem i alla fall! Rekommenderar lÄtarna Mountains, Sound like balloons, God & Satan. Texten till den sista Àr fin.

 

“I know for certain that someone is watching
But is it from up or down?

I talk to God as much as,
I talk to Satan
‘Cause I want to hear both sides
Does that make me cynical,
There are no miracles and
This is no miraculous life”

20130603-010503.jpg

20130603-010347.jpg

För att mĂ„ bĂ€tte

KÀnde att senaste musikposten blev sÄ deppig. Jag lyssnar ju pÄ lÄtar som Àr glada ocksÄ.  Börjar du morgonen med nÄgon av följande lÄtar kan jag lova att du fÄr en bra dag!

“Fall Hard” och “Your Parents livingroom” – Shout Out Louds
“Wessex boy” – Frank Turner
“Daylight” – Matt & Kim
“Closer”, “I couldn’t be your friend” och “Drove me wild” med Tegan & Sara
“Fans” – Kings of Leon
“Never Fade Away” – Spector
“Howl” – The Gaslight Anthem
“Don’t fuck with my money” – Penguin Prison
“The house that heaven built” – Japandroids
“D-D-Dance” – The Royal Concept (Ă€r nog den som fĂ„r mig gladast av alla lĂ„tar, börjar pĂ„ riktigt skutta/dansa runt nĂ€r jag hör den!)
“Last night” – The Strokes
“Let’s dance to Joy Division” och “Techno Fan” – The Wombats

Samlade dem och nĂ„gra fler i en Spotifylista, “Chilla pĂ„ livet med ett leende”, tyckte det passade.

Dessa lÄtar kan vÀnda Àven de mest nedstÀmda sinnesstÀmningar, men det mÄste gÄ gradvis, gÄr ej att spela en glad lÄt nÀr man grÄter, musiken lÄter falsk dÄ.